|
Ordine del Collare och övriga institutioner som tillhör Aragoniens, Mallorcas och Siciliens kungahus
Aragoniens, Mallorcas och Siciliens kungahus har ett antal ordnar som ingår i dess arvegods. Den viktigaste av dessa är Militare Ordine del Collare di Sant'Agata dei Paternò. De övriga ordnarna är i huvudsak hedersutmärkelser. Dessutom finns ett heraldiskt institut och Kungl. Mallorcanska Akademin.
Militare Ordine del Collare di Sant'Agata dei Paternò
Liksom fallet har varit med många ridderliga institutioner, hade MOC från början ett militärt syfte. Orden grundades under den period Balearerna (Mallorca, Menorca och Ibiza) var ett självständigt kungadöme (1276 - 1349), kanske i mitten av 1280-talet, med syfte att försvara sig mot de muslimska pirater från Nordafrika som gjorde plundringsresor i Medelhavet. Förmodligen var Ordens liv som ett militärt förband ganska kortvarigt. Enligt internationell rätt fortsätter emellertid en dynastisk Orden sitt liv genom Stor Mästarens ärftliga ämbete även om inga förläningar görs under en viss tid, såvida den inte är formellt och juridiskt avvecklad. Så var det med MOC och så var det t.ex. med den skotska "Order of the Thistle" efter upproret 1688.
MOC är en dynastisk Orden, dvs. ämbetet som Stor Mästare är knutet till den suveräne furste som grundade Orden och ärvs av hans efterkommande. I sådana dynastiska ordnar finns förutom de syften som Orden kan ha i form av hjälpverksamhet och andlig vård även ett personligt trohetslöfte till Stor Mästaren.
Den främsta historiska källan till kunskap om Ordens ursprung är boken "L'Ordine del Collare, Patrimonio della Ser.Ma Real Casa Paternò", utgiven 1851 av den sjunde hertigen av Carcaci. När denne framstående historiker skulle organisera familjearkiven påträffade han en dagbok i manuskriptform, skriven av hans förfader Don Ignazio II Paternò, prins av Biscari, som hade besökt Balearerna under slutet av 1500-talet. Där upptäckte han ett originaldokument om Orden i biblioteket på klostret i Fornelle, liksom en målning med dräkt och insignier för ordens riddare. Lyckligtvis upptecknades detta av Don Ignazio, och tvåhundra år senare upptäcktes detta av hertigen, som åtog sig att återuppliva Orden efter det att hans bok gavs ut 1851.
Don Ignazio II Paternò 7:e hertigen av Carcaci
Redan 18 maj 1851 erkändes Ordens legitimitet av kungen av De Bägge Sicilierna, vars ämbetsmän ålades att registrera förläningar av MOC i rikets böcker. 30 mars 1853 utfärdade guvernören för Catania-provinsen, i kungens namn, ett beslut att endast tre undantag medgavs från det kungliga förbudet mot att bära andra ordnar än de som tillhörde det regerande kungahuset. Dessa tre undantag var Den Heliga Stolens ordnar, Malteserorden och MOC. 1859 undersökte den Kungliga Kommissionen för Adelstitlar anspråken från huset Paternò att förläna titlar och ordensutmärkelser, och de framförde till kungen att sådana förläningar var legitima. 18 september 1860 utfärdade den regerande statschefen, H.M. kung Francesco II, ett dekret baserat på kommissionens rekommendation, och beordrade att detta skulle verkställas inom kungarikets gränser. Kungen erkände också Don Mario som ärftlig Stor Mästare för MOC och utfärdade olika föreskrifter som skulle trygga den ärftliga successionen. Därefter var Orden under många år en ren familjeorden, och förlänades i huvudsak till släktingar och närstående. De här citerade dokumenten är tillgängliga här.
1961 omorganiserades orden, och nya stadgar fastställdes som senare har reviderats. Sedan sitt tillträde som Stor Mästare har HKH Don Francesco lagt stor tonvikt vid de olika hjälpverksamheter som Ordens medlemmar stöder. Några aktuella projekt finns på
http://www.mocfoundation.org/projects.html . Stor Prioratet Terra Nordica stöder Stiftelsen MOC Hjälpverksamhet, som har en hemsida med information om de projekt man stöder på
http://www.stiftelsenmoc.org . Under årens lopp har riddare och ledamöter bidragit med ansenliga belopp till olika hjälpverksamheter och engagerat sig i olika projekt för att hjälpa nödlidande, helt i linje med Ordens höga syften.
Ordens legitimitet som en officiell dynastisk riddarorden har flera gånger fastslagits av italienska domstolar, senast 8 januari 2003 av internationella skiljedomstolen i Ragusa. En artikel med källdokument ang. Ordens civilrättsliga och statsrättsliga status finns här, och ett arkiv med fullständig historisk och juridisk dokumentation finns här.
I dag är Orden organiserad i fyra Stor Priorat i Europa, varav Stor Prioratet Terra Nordica omfattar de nordiska länderna och Baltikum. Enskilda riddare och ledamöter finns i många fler länder, t.ex. USA och Australien. De olika jurisdiktionerna arrangerar olika aktiviteter för riddare och ledamöter i de länder där man verkar.
Rangerna i MOC är:
- riddare/ledamot
- kommendör/ledamot med stora korset
- kommendör/ledamot med stora korset med kedja
- kommendör/ledamot med stora korset med stor kedja
Övriga institutioner
Real Aula Mallorquesa (RAM) grundades 1276 av H.M. kung Jakob I av Mallorca med tillstyrkande av H.H. påven Johannes XXII, och återupprättades av HKH Don Francesco Mario 1967. Det är en institution för högre studier med syfte att sammanföra de olika ämnesområdena inom den aragonesiska historien och bedriva historiska studier i anslutning till denna. Akademin ger ut en årlig tidskrift med uppsatser i relevanta ämne. Akademin har en egen hemsida på http://realaula.homestead.com/index.html .
Det Kungliga Aragonesiska Heraldiska Institutet är en sammanslutning av chefsheraldiker, heraldiker och persevanter under HKH prinsens av Emanuel jurisdiktion. Institutet för ett register över vapensköldar och genealogier från adliga, betitlade och vapenförande familjer som förlänats, erkänts eller bekräftats av kungahusets huvudman, och formulerar på uppdrag av huvudmannen föreskrifter och protokoll att användas av kungahuset och vid dess institutioner. Institutet har en egen hemsida på http://royalaragonese.homestead.com/ .
|
